-
1 soporo
sopōro, (āvī), ātum, āre [ sopor ]1) усыплять (aliquem CC, PM; opium mentem soporat Scr)2) успокаивать, унимать ( dolorem QC); перен. гасить ( imbre rogum St)3) делать снотворным, снабжать усыпительной силой (ramum vi Stygiā s. V)4) спать -
2 soporo
sopōro, āvi, ātum, āre (sopor), I) tr. einschläfern, betäuben, a) eig., leb. Wesen: iterum soporatur (v. Kranken), fällt in Schlaf, Cels.: serpentes, Plin.: mentem (v. Opium), Scrib. – b) übtr., lebl. Objj., zur Ruhe bringen, stillen, multo imbre rogum, Theb. 6, 235: iterum recruduit soporatus dolor, der beschwichtigte Unwille brach aufs neue hervor, Curt. 7, 1, 7. Vgl. soporatus. – II) intr. schlafen, Ambros. epist. 19, 27: soporantes oculi, bildl., Ven. Fort. carm. 3, 4. – subst., soporantes, die Schlafenden, securitas soporantium, Cassiod. var. 7, 7, 2. Corp. inscr. Lat. 8, 2297.
-
3 soporo
sopōro, āvi, ātum, āre (sopor), I) tr. einschläfern, betäuben, a) eig., leb. Wesen: iterum soporatur (v. Kranken), fällt in Schlaf, Cels.: serpentes, Plin.: mentem (v. Opium), Scrib. – b) übtr., lebl. Objj., zur Ruhe bringen, stillen, multo imbre rogum, Theb. 6, 235: iterum recruduit soporatus dolor, der beschwichtigte Unwille brach aufs neue hervor, Curt. 7, 1, 7. Vgl. soporatus. – II) intr. schlafen, Ambros. epist. 19, 27: soporantes oculi, bildl., Ven. Fort. carm. 3, 4. – subst., soporantes, die Schlafenden, securitas soporantium, Cassiod. var. 7, 7, 2. Corp. inscr. Lat. 8, 2297. -
4 soporo
sŏpōro, no perf., ātum, 1, v. a. [sopor], to put or lay asleep, cast into sleep; to deprive of sense or feeling, to stupefy (not ante-Aug.; usu. in part. perf.).A.Lit.:B.si saepius expergiscitur aliquis quam assuevit, deinde iterum soporatur,
falls asleep, Cels. 2, 2 med.:opium mentem soporat sensusque abalienat,
Scrib. Comp. 180:serpentes soporari,
Plin. 28, 8, 29, § 118:ut soporetur illa sopore enecans vis earum,
id. 21, 31, 105, § 182.—In part. perf.:soporatos hostes,
Ov. Am. 1, 9, 21:aquatilia quiete placida ceu soporata,
Plin. 10, 75, 97, § 209:soporatos artus premit alta quies,
Val. Fl. 5, 334:vellera,
id. 5, 238; Vulg. Psa. 3, 6.—Transf., with an inanim. or abstr. object, to lay at rest, to still, quiet, allay (syn. sopire):II.multo Imbre rogum,
Stat. Th. 6, 235:soporatus dolor,
Curt. 7, 1, 7.—To render soporific:ramus Vi soporatus Stygia,
Verg. A. 5, 855; 6, 420; Claud. Rapt. Pros. 1, 284.
См. также в других словарях:
POSITI — dicebantur apud Romanos mortui, qui ad fores erant collocati, versi in publicum pedibus, donec efferrentur, quem ritum πρόθεσιν dixêre Graeci. Glossae, εἷδος νεκροῦ. vide supra ubi de Cadaverum cura et verbô Collocare. Hinc legimus apud Plin. l.… … Hofmann J. Lexicon universale